• Johan Ljungquist

38 ton fisk, är det verkligen en ny näring?

Uppdaterad: 2 okt 2018

När Mikael och jag berättar vår historia om hur vi startade Gårdsfisk för 5 år sedan med en fallfärdig lada, helt utan fisk och faktiskt utan att ens ha ätit den fisk vi skulle producera, och att vi i år, 2018, producerar 38 ton fisk. Då lyfts ett och annat ögonbryn. Av lite olika skäl tror jag. Något ögonbryn lyfts kanske för att det framstår som galenskap, andra över att det kan tyckas vara mycket fisk vi har i våra lador och ytterligare andra lyfter kanske på ögonbrynen för att de tänker att det är förhållandevis lite fisk i relation till hela marknaden.


38 ton, det är inte bara en persons årskonsumtion av fisk. I genomsnitt äter vi i Sverige sjömat (fisk- och skaldjur) 1,4 gånger i veckan. Det blir ungefär 25 kg hel fisk per person och om vi skulle följa livsmedelsverkets rekommendationer, alldeles för lite. Rekommendationen är 2-3 gånger i veckan. För att fisk är nyttigt, gott och klimatsmart, även om det säkert är det första som lett livsmedelsverket till sin rekommendation. 38 ton är ungefär 1520 personers årskonsumtion av fisk, i dagsläget, om man skulle äta Gårdsfisk alla sina sjömatsmåltider. Och det är faktiskt inget jag rekommenderar. Av många skäl.


Som tumregel mår våra ekosystem som bäst om vi inte överutnyttjar någon enskild resurs. Ett skäl till att äta varierat, så även om just Gårdsfisk har låg miljöpåverkan, och att jag på goda grunder tycker det behövs mer fisk på land föreslår jag inte en så ensidig kost.


Faktum är att dagens fiskkonsumtion är nästan precis så ensidig. För gemene man iallafall. På första plats över fiskar som äts kommer lax, den är nästan uteslutande odlad i Norge. Sen är det ett rejält hopp ner till andraplatsen sill som följs av räkor och  torsk. Sen är det tomt, om man ska hårdra det. Vill du veta mer om vilka fiskar som äts och i vilka mängder, rekommenderar jag den här rapporten från Rise. När det är dags för en uppföljning av den då tror jag att det finns staplar i statistiken för de fiskar vi föder upp!


Om 38 ton låter mycket ur ett enskilt perspektiv, men lite i relation till den totala fiskkonsumtionen, har då fisk på land någon reell potential att göra skillnad i livsmedelsförsörjningen? 


2017 odlades det ungefär 1 miljon ton lax i Norge. En produktion där man förvisso har arbetat ner antibiotikaanvändningen jämfört med för några år sen, men det används fortfarande i kombination med att fisken vaccineras. En del av den norska produktionen sker dessutom inte i Norge utan utanför Sydamerikas kuster, där det är oklart hur produktionen ser ut. Det kommer larm hela tiden, nu senast larmen om att väteperoxid hälls ner i fjordarna för att motverka laxlusen. För mig tyder detta på ett systemfel, när det produceras för mycket av något tvärtemot naturens villkor.


2016 importerade Sverige ungefär 37 000 ton odlad lax från Norge. Vi kommer snart att skicka in vår tillståndsansökan om en utökad produktion till 280 ton. I relation till 37 000 ton är det milt uttryckt inte så mycket. I relation till någon av de kassodlingar som ligger för ansökan i Finland i Östersjön om 7000 ton fisk är det inte heller mycket, läs mer om det här. Inte heller dessa odlingar som ger upphov till samma miljöpåverkan som 3000 svin i Östersjön, som vi vet har stora problem, rimmar med näringsbalans och låg miljöpåverkan.


I höst börjar byggnationen av den första kontraktsuppfödande gården. Den ska också producera 300 ton. Och nästa med. Och nästa. Och nästa… 


En produktion om 300 ton kräver jordbruksmark om cirka 75 ha för att näringsämnen ska vara till nytta och inte skada, det vill säga inte orsaka övergödning utan bidra i jordbruket. För oss är det essensen, det går inte att föda upp fisk hållbart med högre koncentrationer än så. Vare sig på land eller i öppna vatten. Om vi räknar på hur mycket areal som då skulle krävas för att producera lika mycket fisk i Sverige som man gör i Norge, då krävs det 200 000 ha för 1 miljoner ton fisk. 200 000 ha finns det tillgängligt då?


Den brukade arealen i Sverige var 2016 2 579 602 ha. Av den konstgödslades ungefär 2 000 000 ha. Det betyder att det finns mycket mark som skulle ha nytta av en klimatsmart djurhållning i närheten. Fiskproduktion på land är yteffektiv och bidrar med en biprodukt som minskar beroendet av konstgödsel. Runt vår gård odlar gårdarna spannmål, men djurhållningen är begränsad. I kombination med att det idag finns 63 000 aktiva gårdar jämfört med 130 000 för 50 år sedan så finns det gott om tomma lador som kan komma till liv igen. Det finns helt enkelt utrymme på land att ersätta den importerade fisken och det går faktiskt att producera goda och nyttiga livsmedel utan att förstöra ekosystemen.


Så ja, 38 ton är starten på något nytt! 


Johan Ljungquist heter jag och skriver på oregelbunden basis inlägg om entreprenörskap, fisk - oftast uppfödd på en gård, strategiska vägval, hållbarhet, uppbyggnaden av ett företag, uppbyggnaden av en industri - utan inbördes ordning. Tillsammans med Mikael Olenmark Dessalles har jag tagit ett studentprojekt till en produktion om 38 ton hållbart producerad fisk, 2020 ska vi producera 1000 ton. Det är samma år som utsläppen av växthusgaser ska vara 40 % lägre än utsläppen 1990 och vi ska ha hav i balans. Vi är en del av lösningen.