Första steget mot kretslopp

I tre år har vi väntat - för att få reda på om det som i teorin borde fungera, verkligen gör det i praktiken. För ett par veckor sedan hade vi vår första stora gödsling på egen mark. Vi har odlat i mindre skala - men nu var det fullskaligt - något som är viktigt om vi på ett reellt sätt ska kunna försörja oss med mat.

Att fiskgödsel är näringsrikt, och innehåller både kväve och fosfor, sådant som jordbruket behöver, och därmed inte hör hemma i havet det har vi vetat länge. Men skulle det vara kompatibelt med stora jordbruksmaskiner? Alltså sådant som redan finns i lantbruket? Att gödsel tas tillvara är första steget till ett äkta kretslopp, om man håller på med djuruppfödning - och även om fiskuppfödning brukar benämnas fiskodling så är det just djuruppfödning det handlar om. 

Mikael har gjort ett enormt arbete med att få det tekniska att fungera. Det började med en stor damm och fortsatte med olika typer av sedimeneringsbassänger och resulterade i ett enkelt trekammarsystem för att anpassa gödslet till att kunna spridas med befintlig teknik/maskiner. Idag är det ett system som säkerställer att vi inte släpper ut överskott okontrollerat i naturen. Vår stora drivkraft med Gårdsfisk är just att producera fisk utan att förstöra några ekosystem. 

Vår hypotes om näringssammansättning stämde bra - det är ett högvärdigt gödsel med god potential att minska importerad handelsgödsel som till stor del består av kväveoch fosfor men också olika typer av ämnen som är icke önskvärda att ackumulera på åkermarken. Nu vet vi att 4 - 6 tons fiskproduktion är lämplig till 1 hektar rapsodling. Det är extra bra eftersom det pågår försök med just raps som ingrediens i foder och då skulle vi verkligen kunna sluta kretsloppet - dvs att behålla näringen på plats - att gröda blir till foder som blir till fisk som återgår till gröda. 

I dagsläget finns det inga fiskfoderproducenter i Sverige och det hänger ihop med att den mesta fisk vi äter är importerad, 80 - 90 %, det har helt enkelt inte funnits någon marknad. Idag innehåller också allt foder på marknaden fisk - i någon form. Många av de arter som odlas (lax tex) är rovfiskar vilket betyder att de behöver större mängder fisk i sitt foder för att växa på ett hälsosamt sätt. 

Det är därför Gårdsfisk föder upp allätande fiskar, för att de i teorin kan växa utan att ta marina resurser i anspråk. Vi brukar likna det vid att vi på land inte skulle starta en varguppfödning och mata dem med lamm. Bara en hake, det finns inget kommersiellt vegetabiliskt foder ännu. För att vi ska ha ett fullt kretslopp på vår gård återstår ett svenskproducerat foder baserat på vegetabiliska proteiner -såsom gråärt, åkerböna eller ärtor. Därför är forskning och utveckling så viktigt och det pågår intressanta och lovande projekt runt om i landet, bland annat Multibio, som handlar om att ta tillvara restprodukter från skogsbruket - du kan läsa mer om det här.

Jag ser fram emot en första skörd av fodergröda på egen mark. Första steget mot kretslopp är taget!

Läs gärna mer här om hur det gick.

Som småföretagare är vi många gånger, ja de flesta, beroende av olika projektstöd för att kunna genomföra utvecklingsprojekt - i fallet med gödsel så har Region Skåne via Miljövårdsfonden bidragit, liksom Almi och Sten K Johnsons stiftelse. Vi är väldigt glada för det innovationssystem som finns i Sverige - jag kommer att återkomma till det.

Gårdsfisk föder upp jättebra fisk på svenska gårdar - jättebra betyder god och med låg miljöpåverkan - vi vill ju kunna äta fisk i framtiden med! 

Johan Ljungquist heter jag och skriver på oregelbunden basis artiklar om entreprenörskap, fisk - oftast uppfödd på en gård, strategiska vägval, hållbarhet, uppbyggnaden av ett företag och industri - utan inbördes ordning - jag hoppas att du kommer ha glädje av mina reflektioner. Tillsammans med Mikael Olenmark Dessalles har jag tagit ett studentprojekt till en produktion om 30 ton hållbart producerad fisk - 2020 ska vi producera 1000 ton. Det är samma år som utsläppen av växthusgaser ska vara 40 % lägre än utsläppen 1990 och vi ska ha hav i balans. Vi är en del av den lösningen.